Fortsätt till huvudinnehåll

Aktieköp: Funcom

Sålde Funcom i Mars då jag trodde att aktien skulle gå kräftgång fram till release. Tyvärr hade jag fel och aktien steg från NOK 15.67, där jag sålde, till NOK 22-23. Igår den 7:e Maj, dagen innan släppet av Conan Exiles så gick aktien ner 8% som mest. Detta i samband med att alla nya recensioner (1000 av 15000) på steam hyllar spelet och hur långt det har kommit från sin tid i Early Access. Jag passade därför på att köpa 900 aktier till en aktiekurs på NOK 20.4. Bolaget utgör endast 4% av portföljen.


I samband med lanseringen idag så steg aktien 10% på nyheten att bolaget har sålt 1 miljon exemplar av spelet under Early Access och jag valde att behålla hela innehavet. Försäljningssiffran innehåller bara försäljningar genom Steam samt till Xbox. Spelet släpps till PS4 idag.

 Då kvaliteten på spelet har ökat markant så tror jag det kommer sälja bra givet att det är en riktigt populär genre. Konkurrerande spel som Ark, The Forest, Rust, Subnautica och 7 days to die har sålt väsentligt …

Hur blir man rik?



Hur blir man rik?

Den frågan har nog många ställt sig. Hur blir man egentligen rik? De flesta av oss har inte pengar till att börja med och många av er har säkert hört uttrycket:

"It takes money to make money"

Tyvärr är alla inte lika lyckligt lottade som USA:s president (kan fortfarande inte greppa detta) Donald Trump och har inte möjligheten att låna 14 miljoner dollar av våra pappor. Men finns det något hopp för oss medelklassvenskar? Finns det en väg ut ur hamsterhjulet?

Allt handlar egentligen om vilken levnadsstandard du vill ha och vad du tycker är rikedom. För mig handlar livet inte om att jobba 40 timmar i veckan för att "leva" på kvällar och helger. Den ultimata rikedomen för mig är därför att ha tillräckligt med pengar för att sluta jobba om jag skulle vilja det och faktiskt fokusera på det som jag tycker är roligt och viktigt i livet.

Men du kanske har ett jobb som du älskar och brinner för och för dig kanske rikedom innebär att du fortsätter att jobba men att du kör en Porsche till jobbet.

Men nu till frågan. Hur blir man egentligen rik om man utgår ifrån att man inte har några som helst tillgångar?

Det finns två enkla regler som du behöver följa:
  1. Spendera mindre pengar än vad du tjänar
  2. Investera överskottet
  3. Låt tiden ha sin gång. Ränta-på-ränta-effekten!


1. Spendera mindre pengar än vad du tjänar

Du behöver inte vara ett matematiskt geni för att bli rik. Den enda formeln du behöver förstå är:

Intäkter - Utgifter = Netto sparande

Är dina utgifter större än dina intäkter så resulterar det i ett negativt sparande à la lyxfällan. Målet är alltså att göra av med mindre pengar än vad genererar varje månad. Det absolut viktigaste är alltså att minska utgifterna eller som jag föredrar att öka intäkterna.

Ett problem i dagens samhälle är att människor ofta spenderar mer i takt med att de tjänar mer. Man ser helt plötsligt möjligheter till att uppgradera till den där nyare fräschare bilen som ju är så mycket snyggare och snabbare. Man kan köpa den där lägenheten som har så mycket bättre läge och har en balkong i söderläge. Iphone 7 är ju ändå väldigt mycket snabbare än Iphone 6 och mitt abonnemang löper ju ändå ut (dåligt exempel då jag äger AAPL, ut och köp!).


Se över dina kostnader och spendera inte pengar på skit som inte ger dig lycka eller förbättrar din livskvalitet. Pengar köper inte lycka men en viss ekonomisk trygghet kan köpa trygghet som i sin tur kan leda till lycka. Det jag försöker säga är att det är svårt att vara lycklig om du inte har tak över ditt huvud och du varje dag är stressad för att du inte vet om du kommer att lägga dig mätt och belåten.


Men har du tillräckligt för att täcka din basbehov och lite till så borde du ha alla förutsättningar för att vara lycklig. Det gäller att hitta en levnadsstandard som har den perfekta avvägningen livskvalitet kontra kostnad.


För att illustrera detta så föreställ dig att jobbar på ett företag som ligger på 30 min gångavstånd från där du bor. Du går till jobbet på fina dagar och tar bussen på dåliga dagar. Du bestämmer dig för att köpa en cykel. Din livskvalitet ökar genom att du kan cykla till jobbet istället för att gå på fina dagar. Detta kanske gör att du blir lyckligare och att vardagen känns lättare. I takt med att du tjänar mer pengar så tar du beslutet att köpa en bil. Du tittar på lite olika alternativ och hittar en begagnad Toyota som drar lite bensin och är billig att äga. Än en gång så har du höjt din livskvalitet genom att du nu kan ta bilen till jobbet och skippa både cykel- och bussresor. Du slipper stå och vänta på bussen och frysa arslet av dig under vinterhalvåret.


Efter några år av hårt arbete så har du lyckats få en del löneförhöjningar och du säljer Toyotan för att köpa en sprillans ny BMW. Du utökar din utgifter markant med köpet men du har ju alltid velat ha en BMW. Hur mycket höjde du din livskvalitet? Du tar dig fortfarande från A till B i en bil. Är det värt att inte kunna bli ekonomiskt oberoende för att få "lyxkänslan". Skillnaden i livskvalitet av att gå från ingenting till en cykel och att gå från en cykel till en bil är markant. 


Tillämpa istället paretoprincipen eller 80/20-regeln som säger att 20 procent av aktiviteten står för 80 procent av resultatet. En bil som kostar en femtedel av BMW:n gör 80 procent av det BMW:n gör. Allt efter det leder bara till en avtagande avkastning i livskvalitet.


Genom att minska utgifterna så kan du alltså spara mer och du kan snabbare nå ditt mål om att bli ekonomiskt oberoende.



2. Investera överskottet

För att pengarna ska växa så krävs det att de förräntas. Detta kan åstadkommas genom att antigen placera pengarna på ett sparkonto, i obligationer eller på aktiemarknaden. Avkastningen man kan förvänta sig från ett sparkonto eller obligationer är beroende av statslåneräntan. Är denna låg så kommer sparräntan och avkastningen från obligationen också att vara låg. Aktiemarknaden är därför attraktivare i en lågräntemiljö, speciellt med tanke på att skatten som man betalar i ett investeringssparkonto också blir lägre. Jag tycker personligen att aktiemarknaden nästan alltid är attraktivare än obligationer och sparkonto. 

För att börja spara i aktier måste du ha ett konto som du äger aktierna i. Det första steget mot att bli ekonomiskt oberoende torde därför vara att öppna ett investeringssparkonto (ISK). ISK är det förmånligaste sättet att spara i aktier och fonder just nu då man inte behöver betala någon vinstskatt för eventuella vinster. Istället tillämpar ISK en årlig schablonskatt på hela beloppet som finns på ISK-kontot. Skattesatsen baseras på statslåneräntan och för 2017 så innebär det att man skattar 0,375 % på det totala beloppet på ISK-kontot, oavsett vinst eller förlust. Den enda gången det är förmånligare med en traditionell aktiedepå är om statslåneräntan stiger kraftigt från dessa nivåer eller om du planerar på att göra förlust (Då bör du avstå från att investera överhuvudtaget). Du kan öppna ett ISK-konto på din bank eller hos en nätmäklare. Själv använder jag mig av Avanza då de har bland de lägsta courtaget (Avgift för att handla aktier och fonder) på marknaden och i mitt tycke så är deras hemsida överlägsen konkurrenternas.

Läs mer om ISK och öppna ett konto hos Avanza idag!

Aktiemarknaden har i genomsnitt avkastat 9,88 % per år under perioden 1901 - 2014 om man tittar på Affärsvärldens Generalindex (OMXAFGX eller AFGX), läs mer om det på Rika Tillsammans blogg. Därför kommer jag att använda det som utgångspunkt när jag diskuterar medelavkastning, viktigt att notera att detta index inte tar hänsyn till direkavkastningen. Tar man hänsyn till återinvesterade utdelningar är avkastningen troligtvis avsevärt högre. Men eftersom man också måste ta hänsyn till skatt så tycker jag att 9 % är en bra utgångspunkt. I min värld bör man därför inte fundera på sparkonto eller obligationer förrän avkastning från dessa börjar närma sig 9 %, vilket lär ta ett tag om man kollar på nuvarande räntemiljön.

Avkastningen på 9 % avser ju den årliga genomsnittsavkastningen för Affärsvärldens Generalindex som mäter den genomsnittliga kursutvecklingen på Stockholmsbörsen. En indexfond utgörs av en samling aktier som du sedan köper fondandelar i. OMXS30 utgörs till exempel av Stockholmsbörsen 30 mest omsatta (Högst transaktionsvolym, köpta och sålda aktier) aktiebolag. De flesta fonderna tar ut en förvaltningsavgift, vilket är en administrativ avgift. Denna avgift tas ut oavsett om fonden går upp eller ner. En fond är alltså som en chokladask där chokladbitarna i asken är aktiebolagen som utgör fonden. Tror du att man får den bästa smakupplevelsen från en Aladdin-ask eller från en butik som säljer handgjorda chokladpraliner?

En högre avkastning går att uppnå om man istället för att köpa ett index skapar en egen portfölj med ett fåtal bolag. En potentiell högre avkastning är ju självfallet förknippat med en högre risk. Om du är helt ointresserad av investeringar så är det nog smartast att placera pengarna i en indexfond. Helst en indexfond med låga avgifter. Avanza erbjuder deras egna indexfond som heter Avanza Zero, som är helt avgiftsfri. Avanza Zero följer indexet SIX30RX-indexet i så stor utsträckning som möjligt (Ett index som är presterat väldigt bra). Jag är aktiv förvaltare av aktier och äger därmed ingen indexfond. Men om jag var tvungen att välja en fond att investera i så hade jag valt Avanza Zero. Att äga en indexfond är som att äga en del av Stockholmsbörsen. Vilket i sin tur är som att satsa på Svensk ekonomi. Om du tror på Svensk ekonomi så bör du tro på börsen som helhet.

Läs mer om Avanza Zero hos Avanza!

Om du är intresserad av börsen men inte känner att du besitter rätt kunskap så råder jag dig till att utbilda dig själv inom ämnet och sakta men säkert börja bygga din egen aktieportfölj. Jag rekommenderar att man börjar läsa böcker inom ämnet till att börja med. Det finns riktigt bra aktieböcker därute och det kan vara svårt att veta i vilken ände man ska börja. 

Den första aktieboken jag läste var "The Intelligent Investor" av Benjamin Graham. Boken är ganska tungrodd då den är skriven 1949 men låt dig inte luras av hur gammal den är. Alla principer i boken håller än idag. Benjamin Graham var Warren Buffetts lärare och mentor. Han var också värdeinvesteringens gudfader, 

En annan bok jag rekommenderar är "One Up on Wall Street" som är skriven av Peter Lynch. Boken är väldigt enkel att ta till sig och Lynch hamrar verkligen hem vikten av att förstå bolaget som man äger. Förstå produkten/tjänsten som bolaget erbjuder och att man förstår hur bolaget tjänar sina pengar. 

Sist men inte minst så rekommenderar jag bloggar. Jag har själv skrivit en inläggsserie som är riktad mot nybörjare som heter "Lär dig fundamentalanalys", rekommenderar ödmjukt att du läser den serien. Sedan rekommenderar jag följande bloggar Lundaluppen, 40procent20år, Finanstankar och Fundamentalanalysbloggen.


3. Låt tiden ha sin gång. Ränta-på-ränta-effekten

Albert Einstein sägs ha sagt att ränta-på-ränta-effekten är världens åttonde underverk. Om han inte sa det så säger jag det. När det kommer till ränta-på-ränta-effekten är tiden din vän. Vi har nu lyckats spara pengar och lärt oss hur man investerar dessa. Nu är det bara låta tiden ha sin gång och sätta snöbollen i rullning. För likt en snöboll som rullar ner för en skidbacke så blir ränta-på-ränta-effekten bara större och kraftfullare med tiden. Men hur funkar det egentligen?

Tänk dig att du investerar 10 000 kronor i en indexfond. Den förväntade avkastningen är ju de 9 % som vi fastställde tidigare. Avkastningen det första året är därmed 10 000 * 1,09 (9 %) vilket resulterar i 900 kronor i "ränta". Om du då återinvesterar avkastningen så ökar kapitalet från 10 000 kronor till 10 900 kronor och avkastningen på det investerade kapitalet det andra året uppgår därmed till 10 900 * 1,09 vilket resulterar i en avkastning på 981 kronor. Utan att tillföra något extra kapital har avkastningen ökat från 900 kronor det första året till 981 kronor det andra året. Viktigt att poängtera är att detta självfallet kräver att avkastningen återinvesteras. Denna tillväxt i avkastning går bara snabbare och snabbare ju längre förräntningen pågår då beloppet som förräntas växer mer och mer varje år. Titta bara i tabellen nedan.


Totalavkastningen (Ackumulerade räntan) efter 10 år 13 674 kronor och är alltså större än den ordinarie investeringen på 10 000 kronor. Jag skulle vilja påstå att detta är rätt mirakulöst. Nu förstår ni kanske vad Albert Einstein menade. I det här exemplet har inget extra kapital tillförts under den 10 år långa perioden. Föreställ dig hur resultatet hade sett ut om det hade tillförts 500 kronor i externt kapital varje år.

Som ni kan utläsa från tabellen så går det väldigt snabbt mot slutet, nästan exponentiellt, därför bör man investera på väldigt lång sikt och låta pengarna förränta sig under många år. Det bästa man kan göra är därför att börja investera så tidigt som möjligt. Det spelar ingen roll om du inte har mycket pengar. Spara det du kan. 

Det kan vara svårt att begripa det här med exponentiell tillväxt och för att visa på hur kraftfullt det är tänkte jag avsluta med ett exempel. Föreställ dig att du viker ett A4-ark på mitten och därmed fördubblar arkets tjocklek varje gång detta görs. Hur många gånger tror du att du behöver vika pappret på mitten för att höjden på papprets tjocklek ska sträcka sig till månen? 

Första gången du viker A4-arket så dubblas tjockleken, den andra gången så blir pappret 4 gånger så tjockt, tredje gången så blir det 8 gånger så tjockt. Efter att pappret vikts nio gånger så är det 500 gånger så tjockt och efter att ha vikt det 20 gånger så är det högre än Mount Everest. När jag till slut har lyckats vika pappret 41 så sträcker sig pappret halvvägs till månen och därför är 42 vikningar allt som krävs för att ta sig till månen. Ganska imponerande med tanke på att det är 384 000 km till månen. Detta exemplet är ju självfallet högst teoretiskt då man endast klarar av att vika ett papper runt 7 gånger. 

Jag vill avsluta med att tipsa om en tumregel som kallas för "The rule of 72". Det är ett bra knep för att uppskatta hur lång tid det tar för en investering att dubbla i värde givet en konstant avkastning. I vårat exempel så räknade ju vi med 9 % avkastning så låt oss testa regeln med just den siffran. Regeln är enkelt och för att räkna ut hur många år det tar för en investering att fördubblas så divideras 72 med den årliga procentuella avkastningen. I vårat fall innebär det att tar 72/9 = 8 år för vår initiala investering på 10 000 kronor att fördubblas till 20 000 kronor. Tittar vi i tabellen på rad 8 så ser vi att värdet på kapitalet uppgår till 19 926 kronor. Alltså en ganska bra uppskattning.


Hur mycket pengar krävs då för att bli ekonomiskt oberoende?

För att du ska kunna bli ekonomiskt oberoende krävs det att du kan täcka dina kostnader med din passiva inkomst. Det fina med det här är att ju mindre utgifter du har ju mindre kostnader har du. Vilket resulterar i att din sparkvot blir större som gör att du snabbare kan bygga upp din passiva inkomst.

Att minska utgifterna slår alltså dubbelt. Du minskar beloppet som krävs för att bli ekonomiskt oberoende och du når dit snabbare i och med att målbeloppet är mindre och du kan spara mer pengar varje månad. Men hur vet du hur mycket pengar som behövs för att nå ditt mål? Om man följer "The 4% Safe Withdrawal Rate" så kan man helt enkelt multiplicera ens årliga kostnader med 25. Läs mer om "The 4% Safe Withdrawal Rate" här.

Vi tar ett enkelt räkneexempel. Ponera att du har en inkomst efter skatt på 20 000 kr. Detta ligger väldigt nära snittet för män i Stockholm så jag tycker det är en bra siffra att räkna på.

Scenario 1:


Du är en flitig sparmyra och har hittat en levnadsstil som innebär att du kan njuta av livet och är lycklig samtidigt som du har uppnått en bra sparkvot. Du sparar 50% av din nettolön och investerar dessa. Dina kostnader uppgår alltså till 10 000 kr varje månad. För att bli ekonomiskt oberoende behövs då ett kapital på 3 miljoner kronor.


Sparmål: (10 000x12)x25 = 3 000 000 kr


Hur lång tid tar det att spara ihop till 3 miljoner kr om du sparar 10 000 kr i månaden? Genomsnittlig avkastning för index har legat på cirka 10-12%. Vi kan vara konservativa och räkna med 9% i genomsnittlig årlig avkastning. Jag använder mig av den fantastiska sparkalkylatorn som är skapad av Stefan Thelenius, den finner ni här.




Som ni kan se i tabellen ovan så skulle du kunna bli ekonomiskt oberoende på 14 år om du startade helt från scratch! 


Scenario 2:


Du är en globetrotter som gillar känslan av lyx och vill gärna upprätthålla en hög levnadsstandard. Du gillar att köra en bra bil, äta ute ofta, ha den senaste smartphonen och prylarna. Du har ändå ett sparintresse och ser till att spara undan 5 000 kr i månaden. Din månadskostnad hamnar alltså på 15 000 kr. För att bli ekonomiskt oberoende krävs ett sparmål på 4.5 miljoner kr. 


Sparmål: (15 000x12)x25 = 4 500 000 kr


Hur lång tid tar det för den slösaktigare versionen av dig att uppnå målet? För det första är ditt nya sparmål 50% högre enbart på grund av att dina kostnader är större. För det andra kommer det ta mycket längre tid att uppnå ditt högre sparmål då ditt sparande är 50% mindre. Men hur mycket längre tid kommer det att ta?




Det kommer ta 25 år innan den slösaktigare versionen av dig är ekonomiskt oberoende. Det är alltså en skillnad på 11 år. 


Att spara 10 000 kr per månad är nog faktiskt ganska rimligt för många av oss. Att äga sin egen tid är något som verkar vara väldigt främmande för många av oss. Det jag försöker belysa är att det faktiskt inte behöver vara så svårt, det kräver lite eftertanke och att man är konsekvent under en lång tid. Det kan också gå väldigt mycket snabbare att bli ekonomiskt oberoende om man har en större sparkvot eller lyckas åstadkomma en bättre genomsnittlig avkastning per år än 9 %. Läs vidare på min blogg och följ mig på twitter om du vill veta hur du kan bli en bättre investerare.


Ta dig en funderare på vad som faktiskt gör dig lycklig och spendera bara dina surt förvärvade pengar på saker som ger dig en avkastning i lycka och kom ihåg till en viss gräns så kommer du uppnå en avtagande avkastning i lycka så håll dig till paretoprincipen. Är det värt att leva som de flesta gör i vårat materialistiska konsumptionssamhälle? Det är en stor uppoffring att ge bort sin frihet för att ha de senaste sakerna eller att resa till de mest exklusiva resemålen så att dina instagramföljare kan stirra med häpnad.


May the ränta-på-ränta-effekten be with you!


 

Kommentarer

  1. Bra inlägg och tankar. Tog mig själv denna funderare för knappt två år sedan. Sparade relativt bra redan då, men som du skrev så började slantarna rinna iväg vartefter jag tjänade bättre. Ligger lönemässigt rätt nära ditt exempel men har klivit upp på en sparprocent på drygt 40% mot tidigare knappt 10%. Dock går inte alla pengar till portföljen, då jag gillar att resa (utemat blir sällan och bilen är gammal..) och en del sparas till en ny kontantinsats.
    I min värld helt rätt att spara mer och slösa mindre, vi överlever ändå :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väldigt lätt att det händer. Men det finns en gräns när spenderandet knappt tillför någonting extra. 40% är väldigt bra sparkvot vid den lönen! När man var yngre eller när man va en student så klarade man av att göra jättemkt med väldigt lite pengar... Det gäller att inte bli "slarvig" men ekonomin för att "man har ju pengar". Sen ska man inte snåla så pass att livskvaliteten blir lidande.

      Radera
  2. Grymt inlägg! Fick tyvärr inte upp länken till safe withdrawal rate som du länkat till... Kan du skriva ut adressen? Ska definitivt revidera mina mål efter att ha läst detta inlägg. Keep up the good work och fortsätt inspirera! Mvh Kneg till Deg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Kneg!

      Jag har nu uppdaterat länken och nu ska den funka :) Har själv kvalitetstestat den. Mitt tips är att skriva ner dina mål och göra en typ av checklista. Att ha nedskrivna mål ökar motivationen till att slutföra dem. Som du säkert sett i mina månadsrapporter så är det också viktigt att hålla koll på utgifterna och var pengarna går. Insåg själv t.ex. att jag bränt väldigt mkt på restaurangbesök förra månaden..

      Radera
  3. Jag tror att jag (ca 4M aktieportfölj och lägenhet värd 7M med 1M lån) är ekonomiskt oberoende, men tror inte att avkastningen 8-10% per år är hållbar. Tänker åtminstone arbeta mig igenom nästa finanskris för att behålla mitt kassaflöde och kunna köpa in mig på låga multiplar så får vi se vad jag gör efter det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,

      Det är ett stort beslut att sluta jobba och medför stor risk med fluktuationer. Alltid bra att ha en margin of safety. Den genomsnittliga avkastningen på 8-10% har ju visat sig stämma historiskt. Men du måste såklart kunna hantera kortare perioder av nedgångar. Viktigt med vilka innehav man har i sin portfölj då. Stabila utdelningsbolag kommer fortfarande att tjäna pengar och dela ut pengar under finanskriser.

      Sen kan man ju alltid börja jobba igen om det krävs. Man kan ju börja ta tjänstledigt ett tag eller dylikt. Eller jobba halvtid hade funkat för mig. Jag vill inte lägga 40h i veckan bara,

      Radera
  4. Eftersom att du tänker plocka ut 4% av kapitalet per år men räknar med att det växer med 9% per år så kan du ju göra din exit tidigare, förutsatt att du låter kapitalet vara kvar på börsen.

    Kan tycka att folk är lite extrema generellt när det gäller dessa mål, spar ihop till några årslöner sen kan du väl göra vad fan du vill istället för att knega med nått du inte gillar i 15 år för att sen bli "ekonomiskt oberoende" som du egentligen var långt tidigare...just my two cents.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förutsatt att 4% kan täcka mina årliga kostnader ja.. Det är just därför man använder 25ggr årliga kostnaderna som mål. Då innebär 4% att man precis lyckas täcka sina kostnader för ett år.

      Sen bör man ju såklart ha lite marginaler för att klara av fluktuaktioner.

      Radera
  5. Det krävs betydligt mer än 4.5 miljoner för att bli ekonomiskt oberoende om man har en hög levnadsstandard. Nånstans mellan 10-20 miljoner är mer rimligt.

    SvaraRadera
  6. Sa aldrig 4.5 miljoner. Det var ju bara ett exempel. Regeln är ju att man tar sin årliga levnadskostnad och multiplicerar det med 25. Så visst om du spenderar ca 400 000 - 800 000 per år så behövs 10-20 miljoner.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lär dig fundamentalanalys del 1: Marknadsanalys

Lär dig fundamentalanalys del 1: MarknadsanalysPris är vad du betalar, värde är vad du får och just därför så krävs det att man som investerare kan uppskatta värdet av ett bolag med någorlunda precision. Min investeringsstrategi skulle nog bäst beskrivas som värdeinvestering. Värdeinvestera använder sig nästan uteslutande av fundamentalanalys för att bedöma ett bolags reella värde (intrinsic value) och det är även den metod jag tillämpar. 
Målet är att analysera ett bolag och hitta ett bolag som är verksam på en växande marknad och ett bolag som är bättre än branschgenomsnittet. Bolaget ska ha stabila ägare och en duktig ledning samt starka vallgravar. Genom att gå igenom resultaträkningen och balansräkningen samt historiska finansiella resultat så ska ett intrinsic value fastställas. Uppfyller bolaget alla kraven och samtidigt handlas under intrinsic value så kvalificerar bolaget in i portföljen. Baserat på risken som investeringen medför så tillämpar jag en Margin of Safety vid en i…

Lär dig fundamentalanalys del 7: Värdering och nyckeltal

Lär dig fundamentalanalys del 7: Värdering och nyckeltal I det näst sista avsnittet i mitt magnum opus så ska jag gå igenom hur jag analyserar och värderar ett bolag. Vi har nu kommit till den roliga biten i mitt tycke. Vi har nu fastställt att bolaget vi tittat på är fundamentalt starkt. Det är ett bolag som verkar på en växande marknad och de har en väldigt bra produkt och affärsmodell. Bolaget har en stark ledning och en god ägarbild som genom sitt gedigna arbete har medfört att bolaget har starka vallgravar. Nu sätter vi oss ner och sätter tänderna i resultat- och balansräkningen för att göra vår analys av bolaget. Personligen så gillar jag inte kassaflödesanalyser alls. De bygger på så många antaganden och påverkas så mycket av randvillkoren. Det går nästan alltid att vrida och vända på siffrorna tills att man kommer fram till "rätt" siffror och övertygar sig själv. Därför håller jag mig till tråkig fundamentalanalys á la Benjamin Graham.

Ett känt citat av Warren Buffet…

Top picks 2018

I början på året twittrade jag om aktier som jag tittar på inför 2018. Flera av bolagen i tweeten har redan tagit bra fart och jag tror detta kommer att hålla i sig. Många av dessa bolag är så kallade flatliners. Bolag som pendlat i en tradingrange och därmed gått sidledes och jag tror uppvärderingen kommer någon gång under året. Då vi är på toppen eller nära toppen av konjunkturcykeln vill jag inte investera i någonting cykliskt. Undviker sektorer såsom fordon, konsult och verkstad och fokuserar istället på sektorer som inte är beroende av konjunkturen.


Tänkte nu sammanställa ett inlägg med mina top picks under börsåret 2018.
DollarRäntehöjningar i Sverige kommer slå hårdare mot svenskar plånböcker och därmed deras disponibla inkomst. Detta gör att svenskars köpkraft kommer minska, vilket resulterar i minskad inflation. Då svenska hushåll är högre belånade än amerikanska hushåll sett till disponibel inkomst så kommer riksbanken kunna bromsa inflationen långt effektivare med räntehöjn…