Lär dig fundamentalanalys del 6: Balansräkning och kassaflödesanalys



Lär dig fundamentalanalys del 6: Balansräkning och kassaflödesanalys

Efter att ha tittat på bolagets resultatutveckling så är det hög tid att titta på bolagets finansiella styrka. Balansräkningen är ett dokument som ger en ögonblicksbild över ett bolags tillgångar, skulder och kapital och ger därmed en snabb överblick över bolagets finansiella styrka (eller svaghet).


Lär dig fundamentalanalys

Balansräkningen är indelad i två delar, en vänsterkolumn och en högerkolumn. Den vänstra kolumnen innehåller information om tillgångarna som bolaget besitter. Den högra kolumnen innehåller information om skulder och eget kapital. Precis som namnet föreslår så är dessa i balans. Vilket innebär att summan av tillgångarna alltid är lika stora som summan av skulderna och eget kapital. Alltså en ögonblicksbild över bolagets finansiella ställning. Dessa måste vara i balans då balansräkningen visar på hur bolaget har betalat för tillgångarna (det bolaget äger), antingen genom att ta lån (ådra sig skulder) eller genom att långa pengar från aktieinvesterare (eget kapital). Alla tillgångar i bolaget tillhör någon och det är precis därför tillgångarna alltid är lika stora som skulderna.

Tillgångar = Skulder + Eget Kapital


Det kan vara förvirrande till en början att man ser eget kapital på skuldsidan. Intuitivt så känns det som att kapital i form av pengar hör hemma på tillgångssidan. Anledningen till varför eget kapital är på skuld sidan är för att detta är kapital som bolaget är skyldiga aktieägarna. Skulle bolaget likvideras så tillhör ju de pengarna alla aktieägare. Är bolaget inte ett aktiebolag så är eget kapital nödvändigtvis inte en skuld utan är precis som det låter, likvider eller kontanter. Ett enkelt exempel för att beskriva detta är om du tänker dig att du köper en lägenhet för 1 miljon kronor. Detta finansieras genom att insatsen på 150 000 kronor betalas kontant (eget kapital) och resterande belopp på 850 000 kronor lånas från banken (skuld). Detta ger en balansräkning i den enklaste formen. Notera att alla siffror är i tusental.




Den vänstra sidan visar därmed vilka tillgångar som finns (Vad som ägs) och den högra kolumnen visar hur tillgångarna har finansierats och därmed vilka som äger tillgångarna, i detta fall en kombination av eget kapital (kontanter) och lån (Långfristiga skulder, lån med en löptid längre än 12 månader). Ägarna av tillgångarna är därmed du till viss del (15 %) i och med att du har ett eget kapital på 150 000 kronor. Resterande (85 %) ägs också av dig (eller banken) då du har ett banklån på 850 000 kronor.



Som jag nämnde tidigare är detta den simplaste formen av balansräkningar och en balansräkning innehåller långt fler poster än vad balansräkningen ovan innehåller. För att introducera er till alla poster och för att hjälpa er att förstå hur en balansräkning balanseras så ska vi titta på hur Korvkiosk AB har utvecklats. Några poster i balansräkningen är också sammanflätad med resultaträkningen och kassaflödesanalysen. Vi kommer därför också titta på hur dessa påverkar varandra.


Korvkiosk AB

Vi har ju sett Korvkiosk AB i all sin glans men bolaget har inte alltid varit vad det är idag. Allt började 2014 när ägaren, Herr Korvkiosk, fick idén och beslutade sig för att öppna korvkiosken. Herr Korvkiosk hade byggt en egen prototyp av en grill hemma, den här grillen var speciell då den medförde att maten blev mindre fet utan att smaken behövde kompromissas. Ett hälsosammare alternativ till den vanliga grillen. 

Herr Korvkiosk hade jobbat i många år och hade sparat 1 miljon kronor på banken. Han beslutade sig för att starta det onoterade aktiebolaget 2014 och gick därmed in som enda ägare med sitt totala sparkapital och äger därmed alla aktier i bolaget (100 000 stycken). 


Herr Korvkiosk hittade en bit mark som passade hans korvkiosk utmärkt och som kostade 900 000 kronor. Han behövde också pengar till utrustning (Grill, stekplatta, kyl och frys), varulager (Förbrukningsvaror såsom korv, korvbröd, läsk, hamburgare och hamburgerbröd m.m.) och ett patent. För att kunna finansiera allt detta så behövde Herr Korvkiosk också ta ett lån på 50 000 kronor. Vid aktiebolagets upprättande så såg balansräkningen därför ut enligt följande.




Korvkiosk AB hade vid starten 1 050 000 kronor i tillgångar i form av kassa på banken. Majoriteten av dessa pengar tillhör aktieägarna som investerade i aktiebolaget från början, i det här fallet Herr Korvkiosk. Av 1 050 000 kronor så finansierad alltså 1 000 000 genom aktiekapital (eget kapital) och därmed är bolaget skyldig aktieägaren Herr Korvkiosk hela beloppet. Resterande 50 000 kronor finansierades därmed igenom långfristiga lån (skuld). Båda sidor av balansräkningen uppgår till 1 050 000 kronor i värde. Skulder delas in i kortfristiga och långfristiga skulder. Kortfristiga skulder är skulder som behöver återbetalas  inom ett år och långfristiga skulder är därmed skulder som har en väldigt lång återbetalningsperiod och ofta sträcker sig över flera år (minst ett år).

För att starta verksamheten så krävdes en del essentiella tillgångar i form av mark, utrustning (maskiner) och råvaror (varulager). Herr Korvkiosk insåg också att han hade en konkurrensfördel i och med sin nyttigare snabbmat och ville därför se till att ingen annan kunde kopiera konceptet. Han tog därför också ett patent på grillen och grillmetoden som han hade utvecklat. Kostnaden för dessa poster dras från bolagets kassa som återfinns på tillgångssidan av balansräkningen. Dessa bokförs i balansräkningen som anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.


Tillgångarna delas in i två kategorier anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas. Stadigvarande avser en period på minst ett år. Anläggningstillgångar delas in i tre underkategorier, dessa är immateriella anläggningstillgångar, materiella anläggningstillgångar och slutligen finansiella anläggningstillgångar.


Detta är alltså tillgångar som bolaget förväntas inneha under väldigt lång tid. Till exempel mark och byggnader, dessa tillgångar går att ta på och är därför materiella tillgångar. Tillgångar som inte går att ta på är till exempel varumärken och patent och eftersom dessa inte går att ta på så klassas de som immateriella tillgångar. Dessa är fortfarande tillgångar och kan vara värda mycket pengar. Föreställ dig själv om du skapade ett bolag som gör coladryck och hur värdefullt Coca-Cola:s varumärke skulle vara för din verksamhet. Slutligen har vi finansiella tillgångar såsom bolagets investeringar i form av aktier, obligationer eller fonder m.m..


Omsättningstillgångar är tillgångar som till skillnad från anläggningstillgångar löpande förbrukas eller säljs. Precis som namnet antyder så är avsikten att omsätta dessa tillgångar i verksamheten. Exempel på omsättningstillgångar är kundfordringar (fakturor bolaget har skickat till kunder), lagertillgångar (I H&M:s fall så har de kläder t.ex.) och likvida medel (kassa).


Efter sin utbildning i företagsekonomi så var Herr Korvkiosk redo att öppna upp plånboken och köpa tillgångarna som bolaget behövde. Han köpte utrustning i form av grill, stekplatta, kyl och frys för 50 000 kronor. Dessa adderades i balansräkningen i form av materiella anläggningstillgångar då de ska nyttjas under många år och samtidigt subtraherades summan på 50 000 kronor från kassan på tillgångssidan.


Notera att balansen hela tiden bibehålls på tillgångssidan. Totala tillgångar minskar eller ökar inte, de förflyttas bara mellan olika poster. Pengar från kassan (-50k) används till att köpa utrustning som sedan bokförs som materiella anläggningstillgångar (+50), nettot är därmed 0. Balansräkningen ser därmed ut enligt nedan.




Herr Korvkiosk tog därefter 900 000 kronor från kassan (-900k i kassa) och köpte mark (+ 900k i materiella anläggningstillgångar) för pengarna. Han tog också patent på sin grill och grillmetod för 50 000 kronor (-50k i kassa) och detta bokfördes som en immateriell tillgång (+50k). Resterande kassan på 50 000 kronor investerades i råvaror (-50k i kassa) och detta bokfördes som varulager under omsättningstillgångar (+50k). I slutet av 2014 såg balansräkningen ut enligt följande. Balansen är som alltid bibehållen.





Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys är den tredje finansiella rapporten som ingår i en årsredovisning. Resultaträkningen visar på bolagets balanserade resultat, resultatet = intäkter - kostnader. Kassaflödesanalysen visar förändringen i företagets likvida medel, skillnaden mellan bolagets inbetalningar och utbetalningar. Det kan tyckas vara väldigt likt resultaträkningen men så är inte fallet. Förenklat så kan man säga att resultaträkningen visar på bolagets intäkter och kostnader. Kassaflödesanalysen visar inga kostnader utan utgifter. Är utbetalningarna större än inbetalningarna så är kassaflödet negativt och tvärtom så är det positivt om inbetalningarna överskrider utbetalningarna. 

Om ni kommer ihåg så förklarade jag skillnaden mellan kostnader och utgifter i förra delen av serien. En utgift blir inte en kostnad förrän att tillgången minskar i värde. Eftersom resultaträkningen bara redovisar kostnader så redovisas inte alla utgifter som kostnader. Istället så skrivs kostnader av under kommande år i takt med att tillgången minskar i värde. Men det verkliga utlägget (utgiften eller kostnaden) för tillgången infaller det året som tillgången förvärvas. Utgiften syns i kassaflödet för det året som förvärvet av tillgången skedde. 


För att förtydliga detta så tar vi ett enkelt exempel. Ett bolag är beroende av en bil för att deras verksamhet ska fungera. De har en konstant nettovinst på 100 000 kronor per år. Då de normalt sett inte har några utgifter har de också ett kassaflöde på 100 000 kronor per år. De bestämmer sig för att köpa en bil för 50 000 kronor år 1. Detta tynger därmed kassaflödet för det innevarande året då bilen måste betalas, men det tynger inte resultatet för det är en utgift och inte en kostnad. Kom ihåg, kostnaden uppstår när tillgången minskar i värde. Bilen bokförs som en materiell anläggningstillgång på balansräkningen till ett värde av 50 000 kronor. Nyttjandegraden på bilen antas vara 5 år och enligt redovisningsprinciper så skrivs (50 000 kr / 5 år =) 10 000 kronor av från tillgången varje år, i fem år. För varje år som detta sker så kommer resultatet (nettovinsten) att tyngas med 10 000 kronor då det är en kostnad för bolaget. Samtidigt som det uppstår en kostnad på 10 000 kronor varje år så minskar också anläggningstillgången i värde med 10 000 kronor per år. Därför minskar värdet på tillgången i balansräkningen med motsvarande värde (10 000 kr) varje år. Efter fem år är därmed tillgången inte värd någonting längre. Bilen som köptes för 50 000 kronor har därmed kostat bolaget 10 000 kronor per år i fem år. Se bilden nedan. 




Kassaflödet ger till skillnad från resultaträkningen en verklig bild av hur mycket pengar bolaget faktiskt har i kassa. Kassaflödet delas in i tre olika grupper:


  • Löpande verksamhet: Försäljning, kundfordringar, kortfristiga skulder och lager.
  • Investeringsverksamhet: Förvärv av anläggningstillgångar och andra investeringar.
  • Finansieringsverksamhet: Långa lån, emissioner, utdelningar och amorteringar av skulder.

Kassaflödesanalysen för Korvkiosk AB ser därmed ut enligt följande.



Inbetalningar i form av lån och aktiekapital uppgick till 1 050 000 kronor. Utbetalningar uppgick också till 1 050 000 kronor varav förvärv av marken uppgick till 1 000 000 kronor och förvär av råvaror uppgick till 50 000 kronor. Kassan i slutet av året uppgick därmed till 0. Vilket också går att se på vänster sida av balansräkningen (tillgångssidan). Ett ökat varulager minskar kassaflödet då det binder mer kapital. På samma sätt så ökar kassan om varulagret minskar.



Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för Korvkiosk AB

Nu är Korvkiosk AB redo för att slå upp dörrarna och börja sälja varor. Jag vill genom enkla exempel påvisa hur ett bolags resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning är sammanflätade. Med vår nyvunna kunskap ska vi analysera hur pengar flödar in och ut ur bolaget och hur detta påverkar resultatet, kassan samt balansräkningen.

I förra delen av serien så tittade vi på Korvkiosk AB:s resultaträkning för 2015 och 2016. För att göra detta så pedagogiskt som möjligt så kommer jag inte att utgå från resultatet i det exemplet utan skapa en ny resultaträkning för 2015. I början av året, 1 januari 2015, så ser Korvkiosk AB:s balansräkning ut enligt nedan.




Bolaget har för närvarande inga pengar i kassan och har inga balanserade vinstmedel. Bolaget har materiella anläggningstillgångar i form av utrustning till ett värde av 50 000 kronor. Bolaget har också omsättningstillgångar till ett värde av 50 000 kronor i form av råvaror (varulager). Bolaget har också övriga tillgångar men jag vill att vi fokuserar på ovannämnda..


Ponera att Korvkiosk AB under 2015 får ett cateringuppdrag för att servera mat under en festival. Kommunen som anlitat Korvkiosk AB betalar med faktura. Eftersom en faktura inte är kontanter utan i princip ett löfte om att få betalt i framtiden så bokförs fakturan som en omsättningstillgång på balansräkningen i form av en kundfordring till ett värde av 111 100 kronor, då bolaget sålde mat till ett värde av 111 100 kronor. Det gick åt 20 000 kronor i råvaror. Därför minskar omsättningstillgångarna i form av varulager med 20 000 kronor från 50 000 kronor till 30 000 kronor. Balansräkningen ser nu ut enligt nedan.



Notera att balansen inte är bibehållen, totala tillgångarna överstiger nu eget kapital och skulder. Vad måste vi göra för att upprätthålla balansen? Eftersom en kundfordran är ett löfte om att mottaga en betalning från en kund så kommer ju detta självklart att påverka resultatet för bolaget. Det genererar en intäkt som i sin tur genererar en vinst. Denna vinst kan sedan delas ut till aktieägarna eller behållas av bolaget i form av balanserade vinstmedel (eget kapital). Detta hamnar ju på skuldsidan då bolaget är skyldiga aktieägarna vinsten som genererats av verksamheten om bolaget väljer att inte direkt dela ut pengarna.

Låt oss därför titta på hur resultaträkningen för att se hur vi kommer fram till vinsten baserat på den här kundfordringen (fakturan). Fakturan (kundfordran) som vi skickat till kommunen är på 111 100 kronor och genererar därför 111 100 kronor i intäkter. 



Kostnaden för att producera maten är kostnaden för råvarorna (varulager) som var 20 000 kronor. Försäljningskostnader (Hyra, löner, transport, reklamkostnader etc) uppgick till 45 500 kronor och den administrativa kostnaden uppgick till 2 500 kronor. Det ger slutligen ett rörelseresultat på 43 100 kronor. Under perioden så påverkades resultatet inte av några finansiella poster. Slutligen betalas 30 % skatt och nettovinsten uppgår till 30 170 kronor. Bolaget är nu skyldiga denna vinst till aktieägarna och därför ska vinsten  redovisas i balansräkningen som balanserad vinst (+30,17) under eget kapital. Efter detta ser balansräkningen ut såhär.



Det råder fortfarande obalans då tillgångarna fortsatt överstiger skulder och eget kapital och detta beror på att kassa på tillgångssidan måste justeras. Hur vet vi hur kassan har förändrats? Vi tittar såklart på kassaflödesanalysen för perioden. Kassaflödesanalysen representerar ju hur pengarna har rört sig i bolaget och hur mycket pengar som faktiskt finns i bolagets kassa vid en viss tidpunkt. För att komma fram till detta så utgår man från rörelseresultatet på resultaträkningen och sedan drar man av eller adderar poster som påverkar resultatet på grund av redovisningsmässiga skäl. Ett sådant exempel är ju avskrivningar som vi nu vet endast påverkar resultatet men inte kassan. Därför adderas avskrivningar på kassan trots att det tynger resultatet, i det här fallet gjordes inga avskrivningar under perioden. Förändring av varulager är en annan post som tynger resultatet. Det kostade 20 000 kronor i varulager men detta är positivt för kassaflödet då varulager är något som binder kapital, därför adderas det till kassan. Slutligen så påverkas såklart kassan negativt av kundfordringar. Detta är ju pengar du har räknat med som intäkter men som du än inte har. Därför är blir det en negativ påverkan på din kassa. Se det som att du lånar ut 500 kronor till din kompis och du vet att du ska få tillbaka pengar om en vecka. Om plånboken är din kassa så fattas det ju 500 kronor i kassan till och med att din kompis har betalat tillbaka beloppet och pengarna ligger i plånboken. Pengarna som du lånade ut räknade du med till ditt sparande hela tiden, du förlorade ju aldrig dem. Men kassan påverkades negativt under en period.



För mig var det lite klurigt att begripa kassaflödesanalys till en början. Det är enklare om man bara ser det ur synvinkeln, vad är faktiska kontanter i handen? Det man gör är därför att man utgår från vinsten som påverkats av redovisningsprinciper och sedan justerar man för dessa redovisningsprinciper. Så i exemplet ovan så ska skatten betalas på vinsten, det påverkar ju uppenbarligen hur mycket pengar vi har kvar i kassan. Varulagret minskade med 20 000 kronor och det gör ju att vi får mer pengar i handen. Detta är ju också ganska självklart. Om du säljer en matta som du har liggandes hemma så får du ju pengarna i handen istället för att ha pengarna bundet till en tillgång. Sist men inte minst så påverkas kassan negativt av fakturan. Detta är ju pengar som du har räknat in som vinst men som du inte har fått i handen än. Så länge fakturan inte betalas av kommunen så kommer du aldrig att få pengar i handen. Därför dras beloppet av från rörelseresultatet. Bolagets vinst var därför 30 170 kronor men det finns inga pengar i kassan, inget reellt belopp. Tvärtom så är kassan till och med negativ. Det är därför många investerare gillar att titta på kassaflödet. Det ger en verklig bild av hur mycket pengar bolaget faktiskt har. Vinsten är lätt påverad av olika redovisningsprinciper såsom avskrivningar, amorteringar och dylikt, men det är inte kontanter, cash is king. 

Justerar vi balansräkningen för detta så ser balansräkningen slutligen ut enligt följande. Vi har äntligen uppnått en balans. Kassan är negativ och uppgår till -60 930 kronor.




Sammanfattning

Detta blev ett väldigt långt inlägg med många bilder. Men jag hoppas inte att det är allt för krångligt att följa och jag hoppas att ni har fått en god förståelse för hur man tyder en balansräkning och en kassaflödesanalys. Jag hoppas framförallt att ni har förstått hur alla dessa är sammanlänkade och hur de påverkar varandra.

Share:

0 kommentarer