Fortsätt till huvudinnehåll

Lär dig fundamentalanalys del 5: Resultaträkning


Lär dig fundamentalanalys del 5: Resultaträkningen

I tidigare delar i serien så har vi lärt oss hur man analyserar ett bolags mjukare värden. Där vi lärt oss vikten av att hitta bra bolag med förståeliga produkter och en lönsam affärsmodell som är lätt att begripa. Bolaget bör verka på en expanderande marknad. Vi har också berört viktiga aspekter såsom vikten av att ha en kompetent ledning och en stark ägarbild i bolaget. Sist men inte minst så är det väldigt viktigt att bolaget har uthålliga konkurrensfördelar, också känt som vallgravar.

Med det bakom oss kan vi äntligen djupdyka i det som många tycker känns svårt eller obegripligt till en början, finansiella rapporter. Del fem i serien kommer att gå igenom hur en resultaträkning tolkas.

Lär dig fundamentalanalys

Resultaträkningen är en av flera delar i en finansiell rapport från ett bolag. Det kan vara en kvartalsrapport eller årsrapport från bolaget och den finansiella delen av rapporten innehåller en resultaträkning, balansräkning och en kassaflödesanalys. Del fem i serien kommer att gå igenom hur resultaträkningen tolkas. Förenklat så sammanfattar bolaget sitt ekonomiska år eller kvartal i resultaträkningen. Precis som det låter så innehåller resultaträkningen bolagets resultat för perioden. Bolaget redovisar hur mycket pengar som strömmat in i bolaget (intäkter) och hur mycket pengar som har gått åt för att driva verksamheten (kostnader). Resultatet är det som blir över (Vinsten som bolaget redovisar).

Resultatet = Intäkter - kostnader
  
Med målet att göra detta så pedagogiskt som möjligt så tänker jag försöka att förklara hur man tolkar en resultaträkning genom att först ställa upp ett hypotetiskt scenario för att sedan titta på en riktig resultaträkning.

Korvkiosk AB

Korvkiosk AB är en nystartad korvkiosk som slog upp dörrarna 2015. Bolaget har en enkel affärsmodell, de säljer läsk, hamburgare och korv. Bolaget köpte materiella anläggningstillgångar för 50 000 kronor, vilka behövdes för att starta verksamheten 2015. Anläggningstillgångarna som köptes in var en stekplatta, kyl och frys samt en grill. Anläggningstillgångarna antas ha en nyttjandeperiod på fem år och därmed ska dessa avskrivas under perioden. Inköpet finansierades genom ett banklån med 4 procents ränta. Anläggningstillgångarna återfinns i balansräkningen på tillgångssidan, detta kommer vi till i nästa del av serien. Vi tar och tittar på bolagets resultaträkning. 




Högst upp i resultaträkningen finner vi den totala försäljningen för perioden. Varje kostnad redovisas sedan radvis allt eftersom man arbetar sig ned i resultaträkningen. Viktigt att notera i vilken valuta och storleksordning resultatet redovisas i. Högst uppe i vänstra hörnet ser vi att bolaget redovisar resultatet i svenska kronor och i tusental. Bruttoresultatet är det första delresultatet i resultaträkningen.




Korvkiosk AB sålde korv, hamburgare och läsk till ett värde av 1200 tusen kronor och omsatte därmed 1,2 miljoner kronor under helåret 2016. Vilket motsvarar en omsättningstillväxt på 20 procent mot föregående ur. Kostnaden för sålda varor uppgick till 200 tusen kronor, denna post innefattar endast de direkta kostnaderna för bolaget, med andra ord kostnaden för att producera produkten/varan. I det här exemplet så innebär det råvarukostnader såsom korv, läsk, ketchup, senap, hamburgerkött och korv- och hamburgerbröd alltså kostnader som krävs för att skapa eller tillverka varan som säljs. Det som blir kvar om man subtraherar kostnaden för sålda varor från omsättningen är bruttoresultatet. I det här fallet är bolagets bruttoresultat exakt en miljon för innevarande år. 


Ett nyckeltal som är bra att ha koll på är bruttomarginalen vilket enkelt räknas fram genom att dela bruttoresultatet med nettoomsättningen. En hög bruttomarginal brukar indikera starka konkurrensfördelar. Det visar på att bolaget antingen kan ta ut en väldigt hög premie för produkten på grund av sitt starka varumärke (goodwill) eller att de har lyckats förädla råvaran väldigt mycket. Det finns många fler faktorer som kan leda till en hög bruttomarginal. Läs mer om konkurrensfördelar och vallgravar i del 4 av serien. Läs inlägget härKorvkiosk AB har en bruttomarginal på 1000 TSEK / 1200 TSEK = 83,3%, vilket innebär att för varje krona bolaget omsätter så kostar det bolaget 0,17 kronor i råvarukostnader. 




Fortsätter vi att läsa resultaträkningen så  ser vi fler kostnader i form av rörelsekostnader detta är ett bolags indirekta kostnader. Rörelsekostnader är kostnader som krävs för att driva rörelsen. Det innefattar försäljningskostnader såsom personalkostnad, hyror, annonsering och andra kostnader såsom avskrivningar samt administrativa avgifter m.m. Subtraherar vi dessa kostnader från bruttoresultatet får vi rörelseresultatet vilket är det nästa delresultatet i resultaträkningen. Detta heter EBIT på engelska och står för Earnings Before Interest and Taxes. Rörelseresultatet för Korvkiosk AB uppgick till 480 000 kronor under 2016. Rörelseresultatet är bolagets vinst före räntor och skatter.


Rörelsemarginalen är ett viktigt nyckeltal och räknas fram genom att dela rörelseresultatet med den totala nettoomsättningen, i det här fallet 480 TSEK / 1 200 TSEK, vilket resulterar i exakt 40 %. Detta betyder att resultatet efter alla kostnader inklusive avskrivningar uppgår till 40 procent av nettoomsättningen. Eller förenklat att för varje 100 kronor som Korvkiosken omsätter så blir vinsten före skatt och finansiella poster (EBIT) 40 kronor, vilket självfallet innebär att 60 kronor går åt till omkostnader för bolaget.

En not om avskrivningar, som jag nämnde tidigare i inlägget så köpte Korvkiosk AB in diverse utrustning (Grill, stekplatta, kyl och frys m.m.) som behövs för att driva verksamheten, detta gjordes under helåret 2015 för 50 000 kronor. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan utgifter och kostnader i det här fallet. När utrustningen anskaffades så var inte det en kostnad för bolaget, det var en utgift. Köpet finansierades med ett lån och utrustningen bokfördes som anläggningstillgångar i balansräkningen med ett värde av 50 000 kronor (kommer att förklara detta i nästa del). Priset för utrustningen är inte en kostnad för bolaget vid inköpstillfället utan det blir en kostnad i takt med att utrustningen förbrukas och slits. Avskrivning är kostnaden som uppstår när någonting minskar i värde. Nyttjandegraden för utrustningen i fråga väntas vara 5 år och därför väljer ägaren att skriva av utrustningen under 5 år. Värdeminskningen per år väntas därför vara 50 000 / 5 = 10 000 kronor per år. Därför uppstår det en kostnad om 10 000 kronor per år i bolagets resultaträkning. I takt med att utrustningen minskar i värde så uppdateras balansräkningen. Värdet på anläggningstillgångarna minskar därför med 10 000 kronor per år (Mer om detta i nästa del).


Det kan vara svårt att begripa just avskrivningar till en början, det var det för mig i alla fall. Försök att förenkla det. Tänk dig att du köper en lägenhet för 3 miljoner kronor. Du finansierar det genom att gå till banken och din utgift är alltså 3 miljoner. Det är varken en kostnad eller en vinst. Men om fastigheten ökar i värde har du helt plötsligt gjort en vinst. Går den ner har du ådragit dig en kostnad. Byggnad värdeminskar men inte marken. Mark är bokförs också som anläggningstillgångar men går således inte att avskriva. Kostnader relaterade till avskrivningar är ibland inte särredovisade och är därför ibland inbakade i försäljningskostnader.



Längre ner i resultaträkningen så kommer vi till delresultat efter finansiella poster. Finansiella poster är intäkter eller kostnader som går att hänföra till andelar i intressebolag, resultat från värdepapper och fordringar samt räntekostnader och ränteintäkter. I Korvkiosk AB:s fall så var den enda finansiella posten räntekostnader relaterade till det kvarvarande lånet.


Bolaget måste betala skatt på resultat som återstår efter finansiella poster. För att göra det enkelt för mig så har jag antagit en skattesats på 30 % för Korvkiosk AB. Det som blir över är årets vinst som också kallas för nettoresultatet, vilket i Korvkiosk AB:s fall uppgick till 334 000 kronor . När man talar om bolagsvinster (earnings) och P/E-tal så används nästan alltid vinst per aktie. Detta fås enkelt fram genom att dela bolagets nettoresultat med antalet utstående aktier. Informationen om antalet aktier återfinns i bolagets årsredovisning.


I Korvkiosk AB:s fall så finns det 100 000 utstående aktier och det ger en vinst per aktie på 334 660 kronor / 100 000 aktier = 3,35 kronor per aktie. Alltså är VPA (Vinst Per Aktie) eller EPS (Earnings Per Share) som det heter på engelska 3,35 kronor. Vinstmarginalen fås genom att dela nettoresultatet med nettoomsättningen och i det här fallet blir det 334,66 / 1 200 = 27,9 %. Det innebär att 27,9 % av alla intäkter blir till vinst för ägarna.




Vi tar en närmare titt på hur flödet av intäkter och kostnader ser ut och jag ska försöka förklara det ur verksamhetens perspektiv. Vi vet sen tidigare att bruttomarginalen var 83 procent. Förenklat så kan vi säga att om bolaget säljer korv m.m. för 100 kronor så kostar det 17 kronor i råvaror, således blir det 83 kronor över. Vi vet också att rörelsemarginalen är 40 procent vilket innebär att totala kostnader, vilket inkluderar kostnaden för sålda varor, försäljningskostnader och kostnader för av/nedskrivningar och administrativa kostnader kostar 60 kronor per hundralapp. 


Eftersom totala kostnaderna uppgår till 60 kronor och kostnaden för sålda varor uppgår till 17 kronor per hundralapp så inser vi att rörelsekostnaden uppgår till 43 (60-17) kronor per hundra kronor. Vi ser att majoriteten av dessa 43 kronor består av försäljningskostnader såsom hyresavgift och personalkostnad m.m. då detta är en korvkiosk kan vi förenklat anta att av dessa 43 kronor i försäljningskostnader går 31 kronor till lön för anställda och 10 kronor till hyran av korvkiosken, 2 kronor går till administrationsavgifter och avskrivningar.

För att sammanfatta det hela. Hundra kronor i intäkter kostade alltså 17 kronor i råvarukostnad. Sen skall personalen ha lön vilket kostar 31 kronor och hyran på 10 kronor ska också dras av, slutligen kostar det 2 kronor i administrationsavgifter och avskrivningar för varje hundra kronor som bolaget drar in. Hundra kronor i intäkter genererar således i slutändan 40 kronor i vinst för bolaget. Bolaget har alltså en rörelsemarginal på 40 procent. Omvänt kan man säga att det kostar bolaget 60 kronor för att generera 100 kronor.


Korvkioskens ägare får alltså behålla 40 kronor i vinst före skatt och finansiella poster för varje hundralapp som korvkiosken omsätter. Det återstår bara att betala ränta och skatt och till slut får ägaren 28 kronor i handen. Detta stämmer självklart också om vi skalar upp alla siffror och tittar på hur mycket korvkiosken omsätter över ett helt år. Eftersom detta stämmer oavsett skala så är det viktigt att förstå att man som aktieägare äger en del av bolaget. När det kommer till investeringar ska du därför tänka dig för både en och två gånger innan du investerar i ett bolag, för du köper faktiskt en del av bolaget.

Hennes & Mauritz

H&M är ett bra bolag att använda som ett räkneexempel. Bolaget har en resultaträkning som är väldigt lätt att läsa. Jag vill att du läser igenom bolagets resultaträkning nedan och att du försöker att förstå varje rad i resultaträkningen. Räkna även fram bruttomarginalen, rörelsemarginalen och vinstmarginalen för H&M under 2016 (Kan posta facit i kommentarsfältet om ni inte hittar det själva). En annan viktig sak att beräkna är omsättning- och vinsttillväxt. Kommer gå in mer i detalj kring detta och kommer att förklara Compounded Annual Growth Rate i framtida delar. 

För att få en klarare bild av vad varenda post avser så kan man läsa det finstilta i årsredovisning som går att ladda ner från H&M:s hemsida. Jag tycker det är något du ska göra i samband med den här övningen. Till exempel i H&M:s fall så buntar de ihop kostnaderna för avskrivningar i försäljningskostnaderna.


Sammanfattning

Det är väldigt viktigt att förstå alla rader och poster i ett bolags resultaträkning. Jag hoppas att jag har hjälpt dig att göra det hela mer begripligt och att jag har gett dig rätt verktyg för att göra just detta. Är det någonting som verkar fel eller konstigt eller om något verkar oklart så vill jag gärna att ni kommenterar. Jag svara mer än gärna på frågor och vill ha konstruktiv kritik. 

När jag analyserar ett bolag så gillar jag att ladda ner flera årsredovisningar och skapa mig en bra bild över bolagets finansiella utveckling över flera år (5 år minst). Det jag tittar på specifikt är hur bolagets omsättnings och vinsttillväxt har utvecklats över lång tid. I och med teknikens utveckling så har livet underlättats enorm och jag använder mig dagligen av börsdata.se. Där hittar du 10 års historik av resultaträkningar och balansräkningar sammanställda. Dessutom är många nyckeltal redan beräknade.

Nästa del i serien kommer gå igenom hur man tyder ett bolags balansräkning. Stay tuned.

Kommentarer

  1. Riktigt bra inlägg precis som dina tidigare. Lär mig väldigt mycket av dem och ska försöka få loss lite tid att göra din övning senare =)

    SvaraRadera
  2. Tack så hemskt mycket! Kul att det uppskattas. Några önskemål om framtida inlägg?

    SvaraRadera
  3. Fantastiskt pedagogiskt inlägg! Mycket lärorikt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grymt kul att höra. Ibland känner jag att jag upprepar mig lite väl mycket men mitt mål är att vara så pedagogisk som möjlig!

      Radera
  4. Hej! Jättekul och nyttigt att läsa dessa inlägg och följa serien fundamentalanalys. Länkade till dig i mitt senaste inlägg

    http://borsjagarcoachen.blogspot.se/2017/04/diversifiera-portfoljen-for-minska.html?m=1

    Kör hårt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack coachen :) Gillar att du minskar risken i portföljen! Fortsätt på den banan!

      Radera
  5. Kassaflödet ska inte glömmas bort. Resultaträkningen går alltid att vara mer eller mindre kreativ med, kassaflöde är vad det är. Och det visar ofta vilken kraft som finns i bolget. Själv lägger jag minst stor vid det som vid resultat- och balansräkning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, tänkte skriva om kassaflödet också som egentligen är den tredje finansiella rapporten i årsredovisningen. Tänkte inte hänge kassaflödesanalysen ett eget inlägg men kanske borde göra det ändå.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lär dig fundamentalanalys del 1: Marknadsanalys

Lär dig fundamentalanalys del 1: MarknadsanalysPris är vad du betalar, värde är vad du får och just därför så krävs det att man som investerare kan uppskatta värdet av ett bolag med någorlunda precision. Min investeringsstrategi skulle nog bäst beskrivas som värdeinvestering. Värdeinvestera använder sig nästan uteslutande av fundamentalanalys för att bedöma ett bolags reella värde (intrinsic value) och det är även den metod jag tillämpar. 
Målet är att analysera ett bolag och hitta ett bolag som är verksam på en växande marknad och ett bolag som är bättre än branschgenomsnittet. Bolaget ska ha stabila ägare och en duktig ledning samt starka vallgravar. Genom att gå igenom resultaträkningen och balansräkningen samt historiska finansiella resultat så ska ett intrinsic value fastställas. Uppfyller bolaget alla kraven och samtidigt handlas under intrinsic value så kvalificerar bolaget in i portföljen. Baserat på risken som investeringen medför så tillämpar jag en Margin of Safety vid en i…

Lär dig fundamentalanalys del 7: Värdering och nyckeltal

Lär dig fundamentalanalys del 7: Värdering och nyckeltal I det näst sista avsnittet i mitt magnum opus så ska jag gå igenom hur jag analyserar och värderar ett bolag. Vi har nu kommit till den roliga biten i mitt tycke. Vi har nu fastställt att bolaget vi tittat på är fundamentalt starkt. Det är ett bolag som verkar på en växande marknad och de har en väldigt bra produkt och affärsmodell. Bolaget har en stark ledning och en god ägarbild som genom sitt gedigna arbete har medfört att bolaget har starka vallgravar. Nu sätter vi oss ner och sätter tänderna i resultat- och balansräkningen för att göra vår analys av bolaget. Personligen så gillar jag inte kassaflödesanalyser alls. De bygger på så många antaganden och påverkas så mycket av randvillkoren. Det går nästan alltid att vrida och vända på siffrorna tills att man kommer fram till "rätt" siffror och övertygar sig själv. Därför håller jag mig till tråkig fundamentalanalys á la Benjamin Graham.

Ett känt citat av Warren Buffet…

Top picks 2018

I början på året twittrade jag om aktier som jag tittar på inför 2018. Flera av bolagen i tweeten har redan tagit bra fart och jag tror detta kommer att hålla i sig. Många av dessa bolag är så kallade flatliners. Bolag som pendlat i en tradingrange och därmed gått sidledes och jag tror uppvärderingen kommer någon gång under året. Då vi är på toppen eller nära toppen av konjunkturcykeln vill jag inte investera i någonting cykliskt. Undviker sektorer såsom fordon, konsult och verkstad och fokuserar istället på sektorer som inte är beroende av konjunkturen.


Tänkte nu sammanställa ett inlägg med mina top picks under börsåret 2018.
DollarRäntehöjningar i Sverige kommer slå hårdare mot svenskar plånböcker och därmed deras disponibla inkomst. Detta gör att svenskars köpkraft kommer minska, vilket resulterar i minskad inflation. Då svenska hushåll är högre belånade än amerikanska hushåll sett till disponibel inkomst så kommer riksbanken kunna bromsa inflationen långt effektivare med räntehöjn…